niklas, vattenpölar och meuwisse

10 mars. imorgon kör bror upp.

jag hade niklas på besök i helgen. mitt bloggskrivande har således varit lätträknat, om man nu inte knallar för långt bakåt i tiden då inget begrepp för '0' fanns. varför veta vad det är när det är väldigt få som betalar eller byter bort något för inget?

att niklas hälsar på uppskattas. det är få som är som han är. som som är är. alltså, det är svårt att ersätta den fjärde länken i tungflummgruppen. ställa soffan i korridorsmynningen när mr. biceps kommer hem och ligga naken med en nazisistisk armbindel som enda plagg. det är ett bra samtalsämne. inget ont om mr. biceps, han har bara väldigt stora överarmar. (det fanns en period i mitt liv där jag uppskattade kraftiga överarmar väldigt mycket. (brody dalle (f.d. simmerska) och tilda stendahl för att nämna två.)

vår vana trogen anordnade jag fest i niklas ära på lördagen. det var en mycket trivsam tillställning. det var lite synd att jag inte kunde flumma loss med pojkarna, men jag valde att viga mitt intresse åt annat håll. det är nog bäst för alla (andra) om vi inte pratar om elefentsnablar, nazisex, nekrofila halvlängdsmän eller något annat av våra många samtalsämnen.

idag har jag pluggat i fem timmar. jag känner mig ganska stolt. jag kom in i ett euforiskt lässug efter ett tag och sådana vill man gärna nyttja när de väl dyker upp. det regnade ute så att sitta på biblioteket med en bok och the roots, amy winehouse, babyshambles, kate nash eller kanske the bronx i öronen lockade något fruktansvärt. det var fint att köra igenom the bronx, än en gång. när spår åtta gick igång kom ett adrenalin- eller koffeinrus genom kroppen som var ytterst behagligt. det är få band som skapar adrenalinrus när man sitter ner.

jag utnyttjade ett belöningssystem där jag fick lyssna på the roots låt "the seed 2.0" om jag läst så länge att playlisten jag hade i tankarna spelats igenom. det var tillfredställande att få lyssna på lite hiphop med soulinfluenser och känna att man gjort något vettigt. en måndag.

det regnar. jag knallade hemåt i regnet sjungandes "det löser sig" tillsammans med timbuktu, chords och supreme. de som gick förbi fick bara avnjuta min sång dock. skit samma. vägarna är översvämmade och jag knallade igenom en decimeter djup vattenpöl med converseskor. satan också.

och bo landin lever! fortfarande!

dagens spår: the roots - the seed 2.0.
hedersspår för dagen: vagina grande - rude vagina

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback