du och jag världen
23. ska vi nita någon? du och jag?
det svenska språket har inte tillräckligt många adjektiv.
idag är jag rädd. omvärlden är läskig och ond. inatt var jag arg. jag avskyr att vara arg. illa tankar fyllde mig och det var nära att jag agerade utifrån dem. jag höll tillbaka mig. världen blir alltid bättre om man förblir passiv när ilskan flyger över en, även om man vill såra folk med elaka blickar och knutna nävar. det är bättre att låta bli.
aggresivitet är ett beteende som hos mig triggas av en känsla. en känsla som är bunden till mig och som jag därför kan kontrollera, även om omvärlden triggar den. jag befinner mig hela tiden i en relation med omvärlden. omvärlden kan ge mig emotionella eller virtuella eller fysiska knytnävsslag i ansiktet. man har många alternativ när omvärlden trilskas. när den är grå, trist, meningslös (sällan) kan man antingen förändra den eller sig själv. ändrar man någon del i en relation ändras uppfattningen om den andra delen och relationen i sig. ändrar jag mig när omvärlden nitar mig kan jag stå ut. jag kan ju lägga en emotionell, virtuell eller fysisk kudde vid kinden och låta omvärlden slå allt den vill.
inatt ville jag slänga bort kudden och slå tillbaks. jag slåss inte. när aggresiviteten svämmar över så blockeras många av de handlingsalternativ man har. tunnelseende. tunnelseende är rätt illa rätt ofta. det är bäst att inte agera. rationellt sett. emotionen inbjuder till en handling som hade känts skön i stundens hetta. det rationella planerar för morgondagen också. bara för att världen är elak betyder ju inte att jag bör vara elak. elakheter föder elakheter, något sådant står det säkert i bamse. jag kan ju försöka bli vän med världen igen. vad har jag gjort för fel världen? varför är du så arg på mig? att slå tillbaks hjälper så lite. jag får försöka mer istället för att ge upp.
jag är en känslomänniska. jag har låtit mina känslor ta plats. jag har låtit mig känna. det är så många som låser dem, ignorerar dem. likgiltighet inför världen är praktiskt, men så jävla tråkigt. jag gillar min berg-och-dalbana-värld. jag gillar att kastas mellan eufori och missär. (för att inte verka allt för psyksjuk kan jag ju nämna att omvärlden måste förändra relationen för att jag ska kastas från eufori till missär.) det kan vara något så litet som ett sms, msn-konversation, försovning, tystnad, drömmar, stillhet, det är betydelsen jag tillskriver dem som påverkar mig. omvärlden kan också vara passiv. jag känner hellre något än inget alls. jag gillar fortfarande att agera rationellt. jag ser det som att jag försöker sila känslorna, emotionerna, genom rationellnätet och få kvar de rationella handlingsalternativen. jag behåller samtidigt informationen från känslorna i nätet. hoppas jag.
inatt kom superaggresivsvärdfisken och gjorde ett stort hål i nätet. jag fick blixtsy innan jag hann handla idiotiskt. jag hann. nu sitter jag och silar emotioner och försöker få fram ett vettigt handlingsalternativ. det går illa.
jag satte mig på den där betongprylen i mitten och lyssnade på gallows. arga britter ventilerar. jag tänker att jag kanske inte förstått hur man ska betrakta, beakta, beaka världen. man kanske inte ska tänka på sånt här alls. jag kanske har gjort fel. jag skriver som jag sade till k. minns det här johan. jag tänker försöka med mitt sätt tills det fungerar. k skrattade och sade att de flesta nog ändrar sitt sätt istället. jag tänkte att hon kanske har rätt. vem vet.
vi utvärderar när världen går under. du och jag.
dagens spår: gallows - just because you sleep next to me doesn't mean you're safe (nedanför låten, för att de är fantastiska.)
det svenska språket har inte tillräckligt många adjektiv.
idag är jag rädd. omvärlden är läskig och ond. inatt var jag arg. jag avskyr att vara arg. illa tankar fyllde mig och det var nära att jag agerade utifrån dem. jag höll tillbaka mig. världen blir alltid bättre om man förblir passiv när ilskan flyger över en, även om man vill såra folk med elaka blickar och knutna nävar. det är bättre att låta bli.
aggresivitet är ett beteende som hos mig triggas av en känsla. en känsla som är bunden till mig och som jag därför kan kontrollera, även om omvärlden triggar den. jag befinner mig hela tiden i en relation med omvärlden. omvärlden kan ge mig emotionella eller virtuella eller fysiska knytnävsslag i ansiktet. man har många alternativ när omvärlden trilskas. när den är grå, trist, meningslös (sällan) kan man antingen förändra den eller sig själv. ändrar man någon del i en relation ändras uppfattningen om den andra delen och relationen i sig. ändrar jag mig när omvärlden nitar mig kan jag stå ut. jag kan ju lägga en emotionell, virtuell eller fysisk kudde vid kinden och låta omvärlden slå allt den vill.
inatt ville jag slänga bort kudden och slå tillbaks. jag slåss inte. när aggresiviteten svämmar över så blockeras många av de handlingsalternativ man har. tunnelseende. tunnelseende är rätt illa rätt ofta. det är bäst att inte agera. rationellt sett. emotionen inbjuder till en handling som hade känts skön i stundens hetta. det rationella planerar för morgondagen också. bara för att världen är elak betyder ju inte att jag bör vara elak. elakheter föder elakheter, något sådant står det säkert i bamse. jag kan ju försöka bli vän med världen igen. vad har jag gjort för fel världen? varför är du så arg på mig? att slå tillbaks hjälper så lite. jag får försöka mer istället för att ge upp.
jag är en känslomänniska. jag har låtit mina känslor ta plats. jag har låtit mig känna. det är så många som låser dem, ignorerar dem. likgiltighet inför världen är praktiskt, men så jävla tråkigt. jag gillar min berg-och-dalbana-värld. jag gillar att kastas mellan eufori och missär. (för att inte verka allt för psyksjuk kan jag ju nämna att omvärlden måste förändra relationen för att jag ska kastas från eufori till missär.) det kan vara något så litet som ett sms, msn-konversation, försovning, tystnad, drömmar, stillhet, det är betydelsen jag tillskriver dem som påverkar mig. omvärlden kan också vara passiv. jag känner hellre något än inget alls. jag gillar fortfarande att agera rationellt. jag ser det som att jag försöker sila känslorna, emotionerna, genom rationellnätet och få kvar de rationella handlingsalternativen. jag behåller samtidigt informationen från känslorna i nätet. hoppas jag.
inatt kom superaggresivsvärdfisken och gjorde ett stort hål i nätet. jag fick blixtsy innan jag hann handla idiotiskt. jag hann. nu sitter jag och silar emotioner och försöker få fram ett vettigt handlingsalternativ. det går illa.
jag satte mig på den där betongprylen i mitten och lyssnade på gallows. arga britter ventilerar. jag tänker att jag kanske inte förstått hur man ska betrakta, beakta, beaka världen. man kanske inte ska tänka på sånt här alls. jag kanske har gjort fel. jag skriver som jag sade till k. minns det här johan. jag tänker försöka med mitt sätt tills det fungerar. k skrattade och sade att de flesta nog ändrar sitt sätt istället. jag tänkte att hon kanske har rätt. vem vet.
vi utvärderar när världen går under. du och jag.
dagens spår: gallows - just because you sleep next to me doesn't mean you're safe (nedanför låten, för att de är fantastiska.)
Kommentarer
Trackback