How much fun you can have with a hammer
4. mars.
Jag kör på tesagrejen och gör saker trots att jag är sjuk. Jag kanske inte är sjuk, jag kanske bara tycker synd om mig själv och äter för dåligt. Nåja. In other news tänkte jag dra till London i Maj. Strax efter föräldrarnas eventuella besök. Hälsa på min kusin. Titta på Blackfriar bridge, London bridge och H'smith bridge. Springa på Gloucester road med Special needs i öronen. Gå på Tate modern. Gå till the Dove och dricka honey dew på fat. Kanske gå på någon fotbollsmatch på lördagen. Kanske Koko Club och kanske, kanske, sitta i London eye ett tag (det är ju inte superturistsäsong). Jag läser "The Echo" och blir sugen. Cockfosters, King George the fifth, Brixton, Walthamstow c, Piccadilly line, Victoria line, Central line, Northern line.
I natt drömde jag om illegalt pokerspelande i Simremarken. Jag stod vid ett fönster på andra våningen i en villa. Genom ett fönster i grannhuset kunde man se folk sitta vid ett runt bord och spela poker. Männen var djupt koncentrerade i sitt spelande. I rummet jag befann mig i fanns även ett par tv-apparater. De visade bilder från övervakningskameror i pokerhuset. Bilden skiftade från korridorer till toaletter. Det var som att vi spionerade på pokerhuset. Jag minns inte om jag själv i rummet eller inte, troligen var jag inte det. Vem jag var med minns jag inte, men troligtvis poliser.
Från pokerhuset hördes skrik. Illa skrik. Smärtskrik.
Rummet jag befann mig i var sparsamt inrett. Väldigt få möbler. Tapeterna var sönderrivna och smutsiga. TV-skärmen flimrade. På tv-skärmen såg man blodstänk från olika rum i pokerhuset.
I buskarna utanför pokerhuset smög piképoliser omkring i sina rader. Flaxandes med händer för att kommunicera. Piképoliserna ville obemärkt ta sig in i huset.
Smärtskriken fortsatte.
TV-bilderna föreställde en toalett. En blekfet polistant i röd stickad tröja kikade in genom badrumsfönstret. Hon slog försiktigt sönder rutan, men upptäcktes av en av pokermännens vakter. Han försökte dra in henne genom fönstret. Hon fastnade någonstans över magen. Mannen gav upp, avväpnade damen om och gick ur TV-bilden. Polisdamen såg skräckslagen ut. Uppsspärrade ögon och spänt ansikte. Mannen kom tillbaka i bild. Han hade hämtat en hammare. Han hade en beige skjorta på sig. Han hade med sig en man som lät förtvivlad. Mannen slog mannen utanför bild i huvudet med hammaren. Mannen skrek förtvivlat. Polisdamen skrek förtvivlat. Mannen slutade skrika. Mannen med hammaren fortsatte slå medan polisdamen hjälplöst såg på.
TV-bilden byttes mot en bild från korridoren utanför toaletten. Varje gång en smäll hördes skvätte det ut mer blod i korridoren från toaletten.
Pokermännen satt kvar och spelade poker. De såg likgiltiga ut.
Jag vaknade någon gång kring tre. Svettig.
Jag drömde även om en fiktionell kvinna. Hon ville se på "Batman begins". Hon hade röd klänning. Hon log snyggt och såg rätt sugen ut. Det var en bättre dröm. Jag tecknade henne på reprisföreläsningen. Sedan gick jag och Lars på bokrean. Jag undrar om "kärlek, hur fan gör man?" är bra. Jag hittade ny våröl.
Dagens spår: Special needs - Gloucester road
Damen från reprisföreläsningen. Från minnet av damen i drömmen.
Jag kör på tesagrejen och gör saker trots att jag är sjuk. Jag kanske inte är sjuk, jag kanske bara tycker synd om mig själv och äter för dåligt. Nåja. In other news tänkte jag dra till London i Maj. Strax efter föräldrarnas eventuella besök. Hälsa på min kusin. Titta på Blackfriar bridge, London bridge och H'smith bridge. Springa på Gloucester road med Special needs i öronen. Gå på Tate modern. Gå till the Dove och dricka honey dew på fat. Kanske gå på någon fotbollsmatch på lördagen. Kanske Koko Club och kanske, kanske, sitta i London eye ett tag (det är ju inte superturistsäsong). Jag läser "The Echo" och blir sugen. Cockfosters, King George the fifth, Brixton, Walthamstow c, Piccadilly line, Victoria line, Central line, Northern line.
I natt drömde jag om illegalt pokerspelande i Simremarken. Jag stod vid ett fönster på andra våningen i en villa. Genom ett fönster i grannhuset kunde man se folk sitta vid ett runt bord och spela poker. Männen var djupt koncentrerade i sitt spelande. I rummet jag befann mig i fanns även ett par tv-apparater. De visade bilder från övervakningskameror i pokerhuset. Bilden skiftade från korridorer till toaletter. Det var som att vi spionerade på pokerhuset. Jag minns inte om jag själv i rummet eller inte, troligen var jag inte det. Vem jag var med minns jag inte, men troligtvis poliser.
Från pokerhuset hördes skrik. Illa skrik. Smärtskrik.
Rummet jag befann mig i var sparsamt inrett. Väldigt få möbler. Tapeterna var sönderrivna och smutsiga. TV-skärmen flimrade. På tv-skärmen såg man blodstänk från olika rum i pokerhuset.
I buskarna utanför pokerhuset smög piképoliser omkring i sina rader. Flaxandes med händer för att kommunicera. Piképoliserna ville obemärkt ta sig in i huset.
Smärtskriken fortsatte.
TV-bilderna föreställde en toalett. En blekfet polistant i röd stickad tröja kikade in genom badrumsfönstret. Hon slog försiktigt sönder rutan, men upptäcktes av en av pokermännens vakter. Han försökte dra in henne genom fönstret. Hon fastnade någonstans över magen. Mannen gav upp, avväpnade damen om och gick ur TV-bilden. Polisdamen såg skräckslagen ut. Uppsspärrade ögon och spänt ansikte. Mannen kom tillbaka i bild. Han hade hämtat en hammare. Han hade en beige skjorta på sig. Han hade med sig en man som lät förtvivlad. Mannen slog mannen utanför bild i huvudet med hammaren. Mannen skrek förtvivlat. Polisdamen skrek förtvivlat. Mannen slutade skrika. Mannen med hammaren fortsatte slå medan polisdamen hjälplöst såg på.
TV-bilden byttes mot en bild från korridoren utanför toaletten. Varje gång en smäll hördes skvätte det ut mer blod i korridoren från toaletten.
Pokermännen satt kvar och spelade poker. De såg likgiltiga ut.
Jag vaknade någon gång kring tre. Svettig.
Jag drömde även om en fiktionell kvinna. Hon ville se på "Batman begins". Hon hade röd klänning. Hon log snyggt och såg rätt sugen ut. Det var en bättre dröm. Jag tecknade henne på reprisföreläsningen. Sedan gick jag och Lars på bokrean. Jag undrar om "kärlek, hur fan gör man?" är bra. Jag hittade ny våröl.
Dagens spår: Special needs - Gloucester road
Damen från reprisföreläsningen. Från minnet av damen i drömmen.
god bless america
16. fab feb fuck. god bless america.
hi! this is brand new news from your favourite place on earth, the united states of america.
this man. a hard working american, honest, pays his taxes, a true patriot. he is concerned for his wife who drinks twenty generous cups of coffee a day. too much coffee can damage your health.
he explains.
my wife drinks two pots of coffee a day at home. no one knows how much she drinks at work. i read in an article that too much coffee can reduce the breast size. this really worried me, because i like her breast size the way it is.
från doctors idag. hur fan kan, av all påverkan kaffe har på hälsan, byststorleken vara prioritet ett för den där snubben? jag dunkar huvudet i skrivbordet och skriker "oh my god" upprepade gånger. när jag yrkade för att morsan skulle minska kaffedrickandet, speciellt efter hjärtflimmret. vissa snubbar skiter uppenbarligen i det som händer bakom brösten, men de flesta av oss ser nog helst att hon brösten sitter på lever.
fuckers.
dagens spår: jonatan johansson - en hand i himlen
hi! this is brand new news from your favourite place on earth, the united states of america.
this man. a hard working american, honest, pays his taxes, a true patriot. he is concerned for his wife who drinks twenty generous cups of coffee a day. too much coffee can damage your health.
he explains.
my wife drinks two pots of coffee a day at home. no one knows how much she drinks at work. i read in an article that too much coffee can reduce the breast size. this really worried me, because i like her breast size the way it is.
från doctors idag. hur fan kan, av all påverkan kaffe har på hälsan, byststorleken vara prioritet ett för den där snubben? jag dunkar huvudet i skrivbordet och skriker "oh my god" upprepade gånger. när jag yrkade för att morsan skulle minska kaffedrickandet, speciellt efter hjärtflimmret. vissa snubbar skiter uppenbarligen i det som händer bakom brösten, men de flesta av oss ser nog helst att hon brösten sitter på lever.
fuckers.
dagens spår: jonatan johansson - en hand i himlen
it goes day by day, it's a thing like habit
13. friday the 13th.
är någon skrockfull? jag är det inte, men känslan av otur är överhängande. vad kan gå fel? det finns många saker i mitt liv jag väljer att inte ha kontroll över och jag väljer att ge de sakerna stor betydelse. något dumdristigt. jag tänker att om jag bryr mig om och vårdar de sakerna bra nog kommer de att resultera i omständigheter som är till min fördel.
jag ljuger så att jag tror mig själv tänker jag många gånger.
veckan har bjudit på ångest. på torsdagen fick jag en ångestattack som resulterade i tryck i bröstet och ökat blodtryck. jag ville bara försvinna från ica. jag var en snäll pojke. kom hem och lade mig i min säng och var fast i den i tre timmar. jag undrar om jag är labil.
jag mår bättre idag, men tänker jag framåt kommer ångesten tillbaka. mynnar den ut i en dålig självbild? eller kontrollbehov? eller bekräftelsebehov eller trygghetsbehov. vad fan vet jag? jag är ingen psykolog. kan du förklara syster min? det kanske är en kompott av samtliga och då vet jag inte vad jag ska börja. så mycket vet jag att det är svårt att bryta inövda mönster. en dålig självbild föder en dålig självbild. att välja bort kontroll mynnar i dåliga känslor och ofta ett dåligt resultat. dåliga konsekvenser. att ge upp tryggheten är jag rädd för. det är direkt ångest som är svår att ta sig ur. jag gillar helst förebyggande åtgärder, men tryggheten antingen finns eller inte finns. sätt mig på ett tåg till arvidsjaur och den finns. bekräftelse behöver alla. jag försöker ge den till mig själv men ibland...
så ljuger jag att jag tror mig själv.
bob säger att det är svårt att få rätsida på saker och ting. ibland.
det här är verkligt.
men idag mår jag rätt bra.
dagens spår: voxtrot - missing pieces
Ian Curtis ( orginal: Anton Corbijn)
är någon skrockfull? jag är det inte, men känslan av otur är överhängande. vad kan gå fel? det finns många saker i mitt liv jag väljer att inte ha kontroll över och jag väljer att ge de sakerna stor betydelse. något dumdristigt. jag tänker att om jag bryr mig om och vårdar de sakerna bra nog kommer de att resultera i omständigheter som är till min fördel.
jag ljuger så att jag tror mig själv tänker jag många gånger.
veckan har bjudit på ångest. på torsdagen fick jag en ångestattack som resulterade i tryck i bröstet och ökat blodtryck. jag ville bara försvinna från ica. jag var en snäll pojke. kom hem och lade mig i min säng och var fast i den i tre timmar. jag undrar om jag är labil.
jag mår bättre idag, men tänker jag framåt kommer ångesten tillbaka. mynnar den ut i en dålig självbild? eller kontrollbehov? eller bekräftelsebehov eller trygghetsbehov. vad fan vet jag? jag är ingen psykolog. kan du förklara syster min? det kanske är en kompott av samtliga och då vet jag inte vad jag ska börja. så mycket vet jag att det är svårt att bryta inövda mönster. en dålig självbild föder en dålig självbild. att välja bort kontroll mynnar i dåliga känslor och ofta ett dåligt resultat. dåliga konsekvenser. att ge upp tryggheten är jag rädd för. det är direkt ångest som är svår att ta sig ur. jag gillar helst förebyggande åtgärder, men tryggheten antingen finns eller inte finns. sätt mig på ett tåg till arvidsjaur och den finns. bekräftelse behöver alla. jag försöker ge den till mig själv men ibland...
så ljuger jag att jag tror mig själv.
bob säger att det är svårt att få rätsida på saker och ting. ibland.
det här är verkligt.
men idag mår jag rätt bra.
dagens spår: voxtrot - missing pieces
Ian Curtis ( orginal: Anton Corbijn)
germs
12. tyskland.
Ich war auf Ausbildung fordert. es hat mich beunruhigt. besteht die Gefahr, dass gezwungen, Umeå und veröffentlicht in den nördlichen vischan. Schweden die größte vischa. Angst. Ich ging zu ica mit Fitness in den Kopf. Angst. Druck in der Brust und erhöhter Blutdruck. Heute möchte ich löschen.
heutes spur: neue Ordnung - blau Montag
Ich war auf Ausbildung fordert. es hat mich beunruhigt. besteht die Gefahr, dass gezwungen, Umeå und veröffentlicht in den nördlichen vischan. Schweden die größte vischa. Angst. Ich ging zu ica mit Fitness in den Kopf. Angst. Druck in der Brust und erhöhter Blutdruck. Heute möchte ich löschen.
heutes spur: neue Ordnung - blau Montag
arvidsjaur kommer inte att få njuta av mig
11. jag önskade att jag bloggade igår. 090210. 90210 - beverly hills. dananana, dananana ksch ksch.
idag träffade jag märta och axel på nh för dela lite ångest. lägga upp taktiken för att jag ska bli ordföranden i sosum, taktiker för att kontakta pliktverket och låta dem skicka ut sina papper gällande mig. dels kan jag använda dem för att slippa vischan i 20 veckor och dels av ren nyfikenhet. inget blev gjort idag. i morgon väntar praktiktanten. jag är nervös. om jag inte får vara kvar i umeå tänker jag spendera hösten med något annat än socionomutbildning. arvidsjaur lockar föga. umeå universitet har liksom valt att skicka ut två terminer samtidigt. på mönstringen sade jag att jag har problem med att lämna platser jag trivs i. det börjar märkas. jag söker trygghet.
på nh blev det någon brittisk ale med bra folk. jag och ida försökte lista ut vilket band som spelade in en video på löpband. ok go! hela syftet med inlägget är att lägga upp videon. en framtida klassiker.
jag hängde med kalle också. min lilla kk.
ok go! - here it goes again
dagens spår: ok go! - here it goes again
idag träffade jag märta och axel på nh för dela lite ångest. lägga upp taktiken för att jag ska bli ordföranden i sosum, taktiker för att kontakta pliktverket och låta dem skicka ut sina papper gällande mig. dels kan jag använda dem för att slippa vischan i 20 veckor och dels av ren nyfikenhet. inget blev gjort idag. i morgon väntar praktiktanten. jag är nervös. om jag inte får vara kvar i umeå tänker jag spendera hösten med något annat än socionomutbildning. arvidsjaur lockar föga. umeå universitet har liksom valt att skicka ut två terminer samtidigt. på mönstringen sade jag att jag har problem med att lämna platser jag trivs i. det börjar märkas. jag söker trygghet.
på nh blev det någon brittisk ale med bra folk. jag och ida försökte lista ut vilket band som spelade in en video på löpband. ok go! hela syftet med inlägget är att lägga upp videon. en framtida klassiker.
jag hängde med kalle också. min lilla kk.
ok go! - here it goes again
dagens spår: ok go! - here it goes again
lägesrapport
8. höger.
dansade tröjan blöt igår. spontant. bakfylledans är roligt. rolig musik och bra folk. "kom igen lena" var nostalgiskt från dåliga gatan och när johan och johnny med för mycket energi dansar mot varandra i en dance off.
och...
ice flow, nowhere to go, ice flow, nowhere to go.
i'm lost in the blindning whiteness of the tundraaaaa.
ice flow, nowhere to go, ice flow, nowhere to go.
i'm lost in the blindning whiteness of umeåååå.
det är vitt utanför. väldigt jävla vitt. det är roligare att stanna inne med brittisk humor och cheddar.
dagens spår: håkan hellström - kom igen lena
it's a scene to be seen in
3. feb. fab.
träffade k och e idag. top model. det var bra. entusiastiska över sina intressen. inte lika förstörda som jag trodde från början. det var skönt att se. inte för att på något vis underminera upplevelsen av kaos och dåligt skit. jag kan inte säga särskilt mycket om andras upplevelser. det är en dålig insikt som socionom tror jag. jag kan aldrig säga "jag förstår hur du känner"... kanske menar, men innebörden i det personen säger behöver ju inte stämma det heller. jävla filosofi som förstör den vardagliga semantiken.
dagens pepp: the hives och jay reatard till ume open. det blir full dans, fulldans, tills tröjan vattnar. krockar de blir jag sur.
egentligen är inte the hives så jävla bra. de har gjort ett par väldigt bra spår och någon helt okej skiva, men de är ett självskrivet besök på spelning. bokas bob hund bara så är saken klaffad och klar.
jag köpte tvål.
ska födelsedagsfika imorgon. förlåt lisa vars födelsedagsfika jag missade i måndags, men jag var upptagen.
dagens spår: the indelicates - sixteen
middle finger
30.
vissa dagar växer punkpojken i mig. den som får en att spänna axlarna och armarna och peka på en massa saker. ilsket.
you alone must stand your ground. take a life worth noting and turn it around. you stand alone, yeah, that's the deal. you got yourself to count on 'cause no one really cares.
en ganska mesig text, men den är rätt ilskpeppande.
hur som helst spänner jag axlarna lite mer i rocken och ser lite mer ilsken ut än vanligt.
dagens spår: street dogs - you alone
vissa dagar växer punkpojken i mig. den som får en att spänna axlarna och armarna och peka på en massa saker. ilsket.
you alone must stand your ground. take a life worth noting and turn it around. you stand alone, yeah, that's the deal. you got yourself to count on 'cause no one really cares.
en ganska mesig text, men den är rätt ilskpeppande.
hur som helst spänner jag axlarna lite mer i rocken och ser lite mer ilsken ut än vanligt.
dagens spår: street dogs - you alone
KKK
22. januari.
det är kanske dags. det exalterade sms:et från K var bra. kanske dags att lägga in markus krunegård, annika norlin och sötaste detektivbyrån på sidan som allt mer börjar likna min alldeles egna youtube-sida.
markus krunegård med detektivbyrån och annika norlin på p3 guld - jag är en vampyr.
årets låt. klackarna i taket. gummit mot golvet. om K missade p3 guld så se!
oh! dagens fina! jay reatard kommer till umeå open! ladda batterierna för det kommer att gå undan.
det fanns väl mer fint med dagen. innebandy. min kk. kollektivkalle. såg handboll och skitsnackade hela kvällen.
trivsamma kollektivet igen.
dagens spår: jay reatard - painted shut
det är kanske dags. det exalterade sms:et från K var bra. kanske dags att lägga in markus krunegård, annika norlin och sötaste detektivbyrån på sidan som allt mer börjar likna min alldeles egna youtube-sida.
markus krunegård med detektivbyrån och annika norlin på p3 guld - jag är en vampyr.
årets låt. klackarna i taket. gummit mot golvet. om K missade p3 guld så se!
oh! dagens fina! jay reatard kommer till umeå open! ladda batterierna för det kommer att gå undan.
det fanns väl mer fint med dagen. innebandy. min kk. kollektivkalle. såg handboll och skitsnackade hela kvällen.
trivsamma kollektivet igen.
dagens spår: jay reatard - painted shut
what kept you so long?
21.
dagen. jag vet att jag sitter med ett helt annorlunda tänkande nu än vad jag gjorde i morse. jag verkar ha internet igen (lars är en husgud). jag har sprungit runt på ålidhem och hunnit med att vara uttråkad.
fick ett knepigt sms och funderar på varför allt ska vara knepigt. ibland önskar jag att bara lägga ner hela skiten med knepigheter. jag vet inte vad det innebär men tills jag vet kommer det att vara en gäckande del av mitt medvetande. illa vald tidpunkt.
okej. det tog stopp. tänkandets återvändsgränd. jag vet vad som kommer att sväva i mitt huvud i natt.
dagens spår: morrissey - let the right one slip in
slaget i världen ingen människa kan vinna
15 januari. 2009.
jigglypuff away!
det finns många pokemons. det finns stenpokemons, det finns spökpokemons, det finns blixtpokemons, det finns mespokemons. det finns däremot ett ämne som pokemon inte petat på än och jag slås av förvåning. det är ämnet som ingen man kan besegra. inte ens aragorn, daredevil, indiana jones, tom hanks, batman, james bond, spindelmannen, stålmannen kan besegra skiten. inte en enda superhjälte kan besegra skiten. jag tror till och med att spindelmannen hjälper skiten.
jag slogs mot det idag. jag slogs med det efter innebandyn. med kramp i vaderna tog jag mig an ämnet som inte går att besegra.
DAMM!
det hela började med jag oskyldgt skulle torka av mitt skrivbord. men tar man skrivbordet kan man ju ta lite på hyllorna... tar man lite på hyllorna kan man ju ta alla hyllorna. tar man hyllorna kan man ju ta fönsterbläcket, nattduksbordet, listerna, cd-hyllorna och gardinstången också. mitt i spillde jag kaffe på golvet. dammsugning. ska man dammsuga kan man ju ta badrumsgolvet samtidigt... tar man badrummet kan man ju torka av toaletten.... tar man toaletten kan man ju torka under den.
DAMM! överallt.
framför allt vill jag skicka en hälsning till dammets allierade i gustavsberg. ska ni tillverka toalettsitsar så kan ni väl för fan designa dem så att de blir lättstädade. allt det där snirkliga undertill gör ju att medellivslängden i sverige minskar med några år. ni är en fara mot samhällshälsan.
i annat fall vill ni utrota alla astmatiker.
DAMM!
men jag står på de svagas sida (astmatikernas). jag drar fram vetexduken och dammsugaren. drar på mig mina orangea vantar och kisar mot dammet och säger "do you feel lucky, well do ya? punk!".
DAMM! DAMN!
dagens spår: franz ferdinand - take me out (städmusik)
the reatard is back
11.1. nästan regina spektor.
för att uppdatera skåne.
tjena farmor.
jag svimmade varken på nyår eller någon annan av de fyllor jag haft här uppe. jag har tagit det lugnt. i det stora hela har umeå inte förändrats. det är statiskt. världen är för liten och alla känner varandra. jag brukar bli asocial när världen kommer för nära. jag förändrar mina beteenden och blir mer sparsam i mina utsvängningar. det var länge sedan jag var på klubb nere på stan. många av syftena med det har försvunnit. den stora anledningen K får jag träffa på andra sätt.
K ringde mig. bara det är ovanligt. hon pratade om alling. jag undrar varför. jag vill träffa henne i veckan. (det där är ganska trivial information, men K om du läser det här innan jag får tummen ur och kan sms:a så vet du.)
Umeå är en väldigt liten stad. det kanske slutar med att jag flyr. hur som helst är det en termin här uppe och sen vet jag inte vad som väntar. praktiken kan ske överallt i norrland. förhoppningsvis på andra orter också. hellre stockholm än luleå. av många anledningar. jag väntar med oron för höstterminen, men den kommer att växa i bakhuvudet. det kanske löser sig på ett bra sätt. i annat fall möts jag av ytterligare en utmaning som jag får lösa. någon säger att det är utvecklande att ta sig an utmaningar, andra säger att det som inte dödar dig gör dig starkare.
nåja. jag tar hellre de utmaningarna jag väljer, inte de jag styrs till.
jag har börjat gilla ordet "nåja" också. kanske en del av den norrländska fåordigheten.
musikmässigt äger jay reatard just nu. han är en ung ful rockstjärna från 1980. en rutinerad räv i den moderna amerikanska punkscenen. själv låter han som en snabbare version av the buzzcocks.
för att i få ord beskriva tillvaron:
det är så mycket osäkert i spelreglerna för mitt framtida liv att jag inte vet vad jag ska blogga om.
dagens spår: jay reatard - always wanting more
för att uppdatera skåne.
tjena farmor.
jag svimmade varken på nyår eller någon annan av de fyllor jag haft här uppe. jag har tagit det lugnt. i det stora hela har umeå inte förändrats. det är statiskt. världen är för liten och alla känner varandra. jag brukar bli asocial när världen kommer för nära. jag förändrar mina beteenden och blir mer sparsam i mina utsvängningar. det var länge sedan jag var på klubb nere på stan. många av syftena med det har försvunnit. den stora anledningen K får jag träffa på andra sätt.
K ringde mig. bara det är ovanligt. hon pratade om alling. jag undrar varför. jag vill träffa henne i veckan. (det där är ganska trivial information, men K om du läser det här innan jag får tummen ur och kan sms:a så vet du.)
Umeå är en väldigt liten stad. det kanske slutar med att jag flyr. hur som helst är det en termin här uppe och sen vet jag inte vad som väntar. praktiken kan ske överallt i norrland. förhoppningsvis på andra orter också. hellre stockholm än luleå. av många anledningar. jag väntar med oron för höstterminen, men den kommer att växa i bakhuvudet. det kanske löser sig på ett bra sätt. i annat fall möts jag av ytterligare en utmaning som jag får lösa. någon säger att det är utvecklande att ta sig an utmaningar, andra säger att det som inte dödar dig gör dig starkare.
nåja. jag tar hellre de utmaningarna jag väljer, inte de jag styrs till.
jag har börjat gilla ordet "nåja" också. kanske en del av den norrländska fåordigheten.
musikmässigt äger jay reatard just nu. han är en ung ful rockstjärna från 1980. en rutinerad räv i den moderna amerikanska punkscenen. själv låter han som en snabbare version av the buzzcocks.
för att i få ord beskriva tillvaron:
det är så mycket osäkert i spelreglerna för mitt framtida liv att jag inte vet vad jag ska blogga om.
dagens spår: jay reatard - always wanting more
soko
21. fjärde advent. adekvat adverb.
dagen inbjuder till sortering. städning. ordning. jag öppnade en gammal mystisk mapp på hårddisken. emmaboda 08. en av de stora anledningarna till att åka på emmaboda 08 kom inte. soko.
den lilla fransyskan som är stor i danmark av alla ställen.
soko - i'll kill her
dagens spår: soko - i'll kill her
dagen inbjuder till sortering. städning. ordning. jag öppnade en gammal mystisk mapp på hårddisken. emmaboda 08. en av de stora anledningarna till att åka på emmaboda 08 kom inte. soko.
den lilla fransyskan som är stor i danmark av alla ställen.
soko - i'll kill her
dagens spår: soko - i'll kill her
wychwood
13. den mörkaste dagen på året.
halloween, julen, it's all the same. it's the same same but different.
ungefär som skillnaden mellan påsk- och julmust.
förresten: afraid of the dark, lagerboy?
nu blir det jay reatard och anchors julöl i väntan på folk att säga adjö till.
dagens spår: jay reatard - you mean nothing to me
halloween, julen, it's all the same. it's the same same but different.
ungefär som skillnaden mellan påsk- och julmust.
förresten: afraid of the dark, lagerboy?
nu blir det jay reatard och anchors julöl i väntan på folk att säga adjö till.
dagens spår: jay reatard - you mean nothing to me
11 12 to the 13
11.12.
what did you do today?
well, except enjoying a few fine pints of nice brittish bitter i went ahead and listened to some great poetry. john cooper clarke. the punk poet. i get the impression that people has forgotten him. or never even heard of him. it's like roadside poetry. a direct link between the vomit caused by too many pints of dark ale and the bricks of the holloway tube station.
when the road lights glance in your eyes walking down holloway road at four in the morning your legs will keep on going... going towards beasley street. that's the beauty of his work. it keeps you going in a fantasy world long forgotten. called punk.
och de åtta svenska mårddjuren.
iller. utter. vessla. mink. hermelin. järv. grävling... och... öhum... mård.
dagens spår: john cooper clarke - beasley street
oh, and one more thing:
to-con-vey one's mood
in sev-en-teen syll-able-s
is ve-ry dif-fic
- a haiku made by john cooper clarke
john cooper clarke - beasley street
what did you do today?
well, except enjoying a few fine pints of nice brittish bitter i went ahead and listened to some great poetry. john cooper clarke. the punk poet. i get the impression that people has forgotten him. or never even heard of him. it's like roadside poetry. a direct link between the vomit caused by too many pints of dark ale and the bricks of the holloway tube station.
when the road lights glance in your eyes walking down holloway road at four in the morning your legs will keep on going... going towards beasley street. that's the beauty of his work. it keeps you going in a fantasy world long forgotten. called punk.
och de åtta svenska mårddjuren.
iller. utter. vessla. mink. hermelin. järv. grävling... och... öhum... mård.
dagens spår: john cooper clarke - beasley street
oh, and one more thing:
to-con-vey one's mood
in sev-en-teen syll-able-s
is ve-ry dif-fic
- a haiku made by john cooper clarke
john cooper clarke - beasley street
Skivköp 19/11.
27. november.
I år har två av mina favoritband släppt nya album (Kings of Leon - Only by the night) och den 19 november släppte the Bronx sin tredje självbetitlade fullängdare. Det märks att bandet förändrat sin uppställning och skiftat basist från den otroligt snygga James Tweedy till en hårdrockare som ser ut att ha rökt på vid namn Brad Magers. dessutom har en gitarrist tillkommit (Ken Mochicoshi Horne, fd. the dragons). Det här är den första plattan som spelats in med två gitarrer och det märks. Det hörs inte lika mycket av den bankande hardcoren utan den har fått ge vika för en mer gungande hårdrocksgargong.
På det stora hela känns den nya skivan som mer tillbakadragen än framför allt den första från 2004. De har mixtrat med inspelingstekniken och det låter inte som att de spelar in allting live längre. De har nog till och med mixtrat med micken och det gör att sången låter distanserad. Matt Caughtrans sång ska vara vid trumhinnorna och plåga dem med guturala skrik, men nu når den inte tillräckligt långt in. Allt kan summeras som att The Bronx har blivit, vågar jag skriva det, tråkiga. För många andra band hade skivan varit en fullgod platta, men för dem som känner till The Bronx potential finns det en risk för besvikelse. Antagligen kommer jag att lyssna in mig och skivan kommer säkert att sluta bland de mest spelade i samlingen. Men, och det är ett stort MEN, den är inte i närheten av deras första skiva. Den är fortfarande den bästa plattan som gjorts... någonsin.
Detektivbyrån - Wermland. Gladpop. Skivan är rakt av införskaffad tack vare två spelningar som gav mig ett leende mellan öronen. Det här är ett bevis på att spelningar generar publik som faktiskt skaffar skivorna. Allt går inte via internet än. Skivan är fullproppad med glada tvåminutersspår med SMK-liknande titlar. Krispigt ljud utlovas och så nära rock n' roll man kommer med dragspel. Jag är inte så svag för sådan musik i allt för stora doser, men när jag lyssnar på plattan kommer jag att tänka på spelningarna och det kommer att göra mig glad. Dans i korridorerna.
Hets - Hets. Innan Markus Krunegård spelade in sin soloplatta provade han på det där med svenska texter. Resultatet blev distad indiepunk vid namn Hets. Under en turnésommar och en inspelningsvinter fanns Hets och de försvann lika fort som de kom. "Vi har nått dit vi ville komma och vi tror inte att vi kan ta det här längre" sades det. Efter sig lämnade Hets en lucka som måste fyllas med svängig svensk punk. Mycket av den svenska punken går ut på att mala ner publik med distade gitarrer, men jag är svagare för punk där det svänger om malandet. Jag ser farm emot vad bandet Brun Dill ska kunna åstadkomma på den punkten. Brun Dill leds av Stieg Heil aka. Henry Fiat från Henry Fiats open sore som är det svängigaste svenska punkbandet jag hört på länge.
Hets svänger. De blandar och ger. Skivan är inte enhetlig och det finns spår (ex. förlåt) som jag skulle vilja slippa. Det är inte punkigt rakt igenom. Skivan bromsas upp med långsammare spår. Krunegårds förnurliga texter charmar mig och Hets lyckades producera låtar som fungerar i många av mina sinnesstämningar. Skivan har en självklar plats i skivsamlingen. Hets saknas.
The Stooges - The Stooges. Från 1969, från tiden då Iggy Pop kallade sig för Iggy Stooge. Släppt på det klassiska skivbolaget Elektra Records (the Doors, MC 5 etc.). Stilen som präglar både MC 5 och The Stooges är skitig, rå, superdistad punk. Det låter inte som punken gör idag utan den är mer bubblande, energin ligger liksom och puttrar tills den till slut exploderar. Just att kunna gå från ett långsamt parti och sen explodera var Iggy Pop en mästare på. Publiken drogs till The Stooges och punken fick fart på riktigt. Skivan är proppfylld med klassiker. "I wanna be your dog" var i många år låten som definierade punken. Enligt mig är den inte lika bra som "Fun house". Skivan köptes för dens historiska betydelse och för att den kompletterar min Stooges-samling. (Om någon hävdar att "The Weirdness" ska vara med i den kommer jag att säga "NEJ".)
The Libertines - The Libertines. Bandet behöver ingen presentation, men några liknelser kanske. The Libertines låter som Sex Pistols med Beatlestexter på 2000-talet. Med Mick Jones (The Clash) vid spakarna är det inte så konstigt. 77'punk är bra, Beatles är bra, Mick Jones är bra. Förutsättningarna var bra. Varför jag gillar dem är inte så konstigt. En annan sak The Libertines och Sex Pistols har gemensamt är att de öppnade dörren för en uppsjö av band för att sedan brinna upp när de gick igenom dörren själv. Spillrorna av The Libertines skapade dock mycket bättre band än spillrorna av Sex Pistols gjorde.
Nästa inköp (Julklappar) innehåller förhoppningsvis The Ting Tings, Mando Diao, Tom Waits och Jeremy Warmsley.
Dagens spår: The Bronx - Knifeman
(Gungig jävla hårdrocksinspiration.)
I år har två av mina favoritband släppt nya album (Kings of Leon - Only by the night) och den 19 november släppte the Bronx sin tredje självbetitlade fullängdare. Det märks att bandet förändrat sin uppställning och skiftat basist från den otroligt snygga James Tweedy till en hårdrockare som ser ut att ha rökt på vid namn Brad Magers. dessutom har en gitarrist tillkommit (Ken Mochicoshi Horne, fd. the dragons). Det här är den första plattan som spelats in med två gitarrer och det märks. Det hörs inte lika mycket av den bankande hardcoren utan den har fått ge vika för en mer gungande hårdrocksgargong.
På det stora hela känns den nya skivan som mer tillbakadragen än framför allt den första från 2004. De har mixtrat med inspelingstekniken och det låter inte som att de spelar in allting live längre. De har nog till och med mixtrat med micken och det gör att sången låter distanserad. Matt Caughtrans sång ska vara vid trumhinnorna och plåga dem med guturala skrik, men nu når den inte tillräckligt långt in. Allt kan summeras som att The Bronx har blivit, vågar jag skriva det, tråkiga. För många andra band hade skivan varit en fullgod platta, men för dem som känner till The Bronx potential finns det en risk för besvikelse. Antagligen kommer jag att lyssna in mig och skivan kommer säkert att sluta bland de mest spelade i samlingen. Men, och det är ett stort MEN, den är inte i närheten av deras första skiva. Den är fortfarande den bästa plattan som gjorts... någonsin.
Detektivbyrån - Wermland. Gladpop. Skivan är rakt av införskaffad tack vare två spelningar som gav mig ett leende mellan öronen. Det här är ett bevis på att spelningar generar publik som faktiskt skaffar skivorna. Allt går inte via internet än. Skivan är fullproppad med glada tvåminutersspår med SMK-liknande titlar. Krispigt ljud utlovas och så nära rock n' roll man kommer med dragspel. Jag är inte så svag för sådan musik i allt för stora doser, men när jag lyssnar på plattan kommer jag att tänka på spelningarna och det kommer att göra mig glad. Dans i korridorerna.
Hets - Hets. Innan Markus Krunegård spelade in sin soloplatta provade han på det där med svenska texter. Resultatet blev distad indiepunk vid namn Hets. Under en turnésommar och en inspelningsvinter fanns Hets och de försvann lika fort som de kom. "Vi har nått dit vi ville komma och vi tror inte att vi kan ta det här längre" sades det. Efter sig lämnade Hets en lucka som måste fyllas med svängig svensk punk. Mycket av den svenska punken går ut på att mala ner publik med distade gitarrer, men jag är svagare för punk där det svänger om malandet. Jag ser farm emot vad bandet Brun Dill ska kunna åstadkomma på den punkten. Brun Dill leds av Stieg Heil aka. Henry Fiat från Henry Fiats open sore som är det svängigaste svenska punkbandet jag hört på länge.
Hets svänger. De blandar och ger. Skivan är inte enhetlig och det finns spår (ex. förlåt) som jag skulle vilja slippa. Det är inte punkigt rakt igenom. Skivan bromsas upp med långsammare spår. Krunegårds förnurliga texter charmar mig och Hets lyckades producera låtar som fungerar i många av mina sinnesstämningar. Skivan har en självklar plats i skivsamlingen. Hets saknas.
The Stooges - The Stooges. Från 1969, från tiden då Iggy Pop kallade sig för Iggy Stooge. Släppt på det klassiska skivbolaget Elektra Records (the Doors, MC 5 etc.). Stilen som präglar både MC 5 och The Stooges är skitig, rå, superdistad punk. Det låter inte som punken gör idag utan den är mer bubblande, energin ligger liksom och puttrar tills den till slut exploderar. Just att kunna gå från ett långsamt parti och sen explodera var Iggy Pop en mästare på. Publiken drogs till The Stooges och punken fick fart på riktigt. Skivan är proppfylld med klassiker. "I wanna be your dog" var i många år låten som definierade punken. Enligt mig är den inte lika bra som "Fun house". Skivan köptes för dens historiska betydelse och för att den kompletterar min Stooges-samling. (Om någon hävdar att "The Weirdness" ska vara med i den kommer jag att säga "NEJ".)
The Libertines - The Libertines. Bandet behöver ingen presentation, men några liknelser kanske. The Libertines låter som Sex Pistols med Beatlestexter på 2000-talet. Med Mick Jones (The Clash) vid spakarna är det inte så konstigt. 77'punk är bra, Beatles är bra, Mick Jones är bra. Förutsättningarna var bra. Varför jag gillar dem är inte så konstigt. En annan sak The Libertines och Sex Pistols har gemensamt är att de öppnade dörren för en uppsjö av band för att sedan brinna upp när de gick igenom dörren själv. Spillrorna av The Libertines skapade dock mycket bättre band än spillrorna av Sex Pistols gjorde.
Nästa inköp (Julklappar) innehåller förhoppningsvis The Ting Tings, Mando Diao, Tom Waits och Jeremy Warmsley.
Dagens spår: The Bronx - Knifeman
(Gungig jävla hårdrocksinspiration.)
pete
18. why can't it wait until tomorrow?
idag hade jag en föreläsning. jag drev bort i egna tankar. den handlade om en saga om mumintrollet. den där när en osynlig brud dyker upp. det visade sig vara en fin liknelse med socialt arbete. där ser man. jag tecknade figurer.
det blev en pete doherty. nu sitter jag och lyssnar på babyshambles och försöker låta stressen rinna av sig. jag kanske är hypokondrisk av mig, men jag tycker att jag verkar stressad. jag är ganska disträ och många gånger kretsar tankarna kring plugget. ofrivilligt medvetet. det är bra att kunna ta det lite lugnt på föreläsningarna och prata med människor som pysslar med samma sak som jag. vi är lite i samma båt kan man säga. idag har jag knepat ihop ett pm (bakgrund, syfte, frågeställning), en sammanfattning av en artikel som handlar om empowerment på the interweb och jag har en grov skiss på enkäten som läkarstudenter med entusiasm ska få fylla i.
jag får njuta av pete tills dess.
dagens spår: babyshambles - fuck forever
idag hade jag en föreläsning. jag drev bort i egna tankar. den handlade om en saga om mumintrollet. den där när en osynlig brud dyker upp. det visade sig vara en fin liknelse med socialt arbete. där ser man. jag tecknade figurer.
det blev en pete doherty. nu sitter jag och lyssnar på babyshambles och försöker låta stressen rinna av sig. jag kanske är hypokondrisk av mig, men jag tycker att jag verkar stressad. jag är ganska disträ och många gånger kretsar tankarna kring plugget. ofrivilligt medvetet. det är bra att kunna ta det lite lugnt på föreläsningarna och prata med människor som pysslar med samma sak som jag. vi är lite i samma båt kan man säga. idag har jag knepat ihop ett pm (bakgrund, syfte, frågeställning), en sammanfattning av en artikel som handlar om empowerment på the interweb och jag har en grov skiss på enkäten som läkarstudenter med entusiasm ska få fylla i.
jag får njuta av pete tills dess.
dagens spår: babyshambles - fuck forever
Kör, solen. Kör!
17 november. Faktisk tid: tre dagar senare. Upplevd tid: två veckor senare.
Människans viktigaste behov är att bli sedd och bekräftad. Den som känner sig sedd och bekräftad är någon. En människa som i barndomen har blivit sedd och bekräftade för vem hon är utvecklar en sund självkänsla. För den som endast har blviit bekräftad för vad hon gör kan livet bli en ändlös jakt på bekräftelse. Man ställer upp för andra och gör saker för att få behovet att bli sedd och bekräftad tillfredställt. Ibland glömmer man helt sig själv och sina övriga behov. En del utvecklar en oändlig förståelse för andra, blir gränslösa och går till slut under i sitt görande. Andra utvecklar symtom för att bli sedda. Man kan bli bäst på att må sämst.
Om du har ett skavsår på tårna för att din sko är för liten så kan du gå till en kirurg som skär bort en del av tårna som inte ryms i skon. Du kan också gå till en läkare som skriver ut recept på smärtstillande läkemedel, eller till en terapeut som förklarar att din smärta ingår i livet, och att du måste lära dig att leva med den. Du kan också uppsöka särskilda kliniker som lär dig att hantera din stress så att du kan dra in tårna eller gå på hälarna. Men det viktigaste är att du köper nya skor.
Jag förstår mig inte på människor ibland. Framför allt kvinnor. Jag satt och kliade mig i mustaschen hela söndagen och funderade på vad det de gör med mig innebär. Jag förstår inte. Jag tog ett stresstest, pss, och fick ett resultat på 30. "Din senaste månad har varit mycket häktisk". "Jo tack, jag har märkt det" sade jag till datorskärmen. Folket på UB tittade på mig. De kanske inte heller förstår sig på människor ibland.
Jag köpte kaffe och gick ut i snön. Det är vackert med snö. Det är kallt med snö. Jag lyssnade på Bob Dylans "it's all over now baby blue" och "like a rolling stone". Den första låten gör att känslorna bubblar upp i huvudet och bröstet istället för att vara utspridda i hela kroppen. "Lika a rolling stone" gör att känslorna rinner ut. Jag gick in i tornet när snön gjort sig påmind på skorna. Jag var mindre stressad. November är i alla fall vackrare än förra året.
"Man kan lägga sig ner, tänka här ligger jag och duger." - Bob Hansson (Andas)
Dagens spår: Bob Dylan - Like a rolling stone
Människans viktigaste behov är att bli sedd och bekräftad. Den som känner sig sedd och bekräftad är någon. En människa som i barndomen har blivit sedd och bekräftade för vem hon är utvecklar en sund självkänsla. För den som endast har blviit bekräftad för vad hon gör kan livet bli en ändlös jakt på bekräftelse. Man ställer upp för andra och gör saker för att få behovet att bli sedd och bekräftad tillfredställt. Ibland glömmer man helt sig själv och sina övriga behov. En del utvecklar en oändlig förståelse för andra, blir gränslösa och går till slut under i sitt görande. Andra utvecklar symtom för att bli sedda. Man kan bli bäst på att må sämst.
Om du har ett skavsår på tårna för att din sko är för liten så kan du gå till en kirurg som skär bort en del av tårna som inte ryms i skon. Du kan också gå till en läkare som skriver ut recept på smärtstillande läkemedel, eller till en terapeut som förklarar att din smärta ingår i livet, och att du måste lära dig att leva med den. Du kan också uppsöka särskilda kliniker som lär dig att hantera din stress så att du kan dra in tårna eller gå på hälarna. Men det viktigaste är att du köper nya skor.
Jag förstår mig inte på människor ibland. Framför allt kvinnor. Jag satt och kliade mig i mustaschen hela söndagen och funderade på vad det de gör med mig innebär. Jag förstår inte. Jag tog ett stresstest, pss, och fick ett resultat på 30. "Din senaste månad har varit mycket häktisk". "Jo tack, jag har märkt det" sade jag till datorskärmen. Folket på UB tittade på mig. De kanske inte heller förstår sig på människor ibland.
Jag köpte kaffe och gick ut i snön. Det är vackert med snö. Det är kallt med snö. Jag lyssnade på Bob Dylans "it's all over now baby blue" och "like a rolling stone". Den första låten gör att känslorna bubblar upp i huvudet och bröstet istället för att vara utspridda i hela kroppen. "Lika a rolling stone" gör att känslorna rinner ut. Jag gick in i tornet när snön gjort sig påmind på skorna. Jag var mindre stressad. November är i alla fall vackrare än förra året.
"Man kan lägga sig ner, tänka här ligger jag och duger." - Bob Hansson (Andas)
Dagens spår: Bob Dylan - Like a rolling stone
sexmännen invaderar stockholm
12 november. årets tröttaste månad.
jag har stått och samlat kötid i stockholms stads bostadsförmedling i några år. jag tror att det är två eller tre år nu. jag gillar stockholm och har funderingar på att bosätta mig där i framtiden. förbehållsamhet. när jag mjölkat det sista ur umeå bär det av till något nytt antar jag. ska man fixa sig en lägenhet i stockholm ska man stå i kö ett tag.
idag satt jag och bläddrade i broschyren de skickat med räkningen. de har byggt nya hus, bl.a. kvarteret sexmännen i svedmyra. vill du bo där?
jag håller på att städa. vattentorkar mina hyllor. sorterar mina räkningar. vattnar glenn. dammsuger. jag gillar att ha det rent omkring mig.
idag satt jag på ub. jag sökte upp fem böcker om socioekonomiska faktorer och stress. jag satt och läste i några timmar. jag tar mig lätt vatten över huvud och får en iver att börja plugga för att sätta mig in i ämnet jag ska studera fort som tusan.
jag har inte ätit sedan frukost. jag brukar sällan äta lunch nu för tiden. min ekonomiska situation är väl inte den bästa kanske. den är inte på något sätt dålig jämfört med andra studenter, men jag är inte andra studenter.
till helgen ska jag, lars, vikard och alla vi kan hitta dra på villan. det är något som kallas "psykbrytet" där. det är en ganska död helg i övrigt. surrealistiskt nästan. på fredag ska jag gnugga i mig några mörka öl igen. gommen längtar. jag dricker nästan uteslutande mörk öl. ale, porter, stout, ipa etc. lager är för mesar och tyskar.
en sak som irriterat mig i veckan är när föreläsarsatan slänger in en föreläsning med en dags förvarning. sånt förstör min planering och stressen ökar. jag avskyr stress och älskar planera in saker snyggt och prydligt. det ska vara ordning. ordning gör att jag slipper stress. istället för att dö av stress (som är ett reelt hot mot svenskars hälsa nu för tiden) röker jag (men inte så mycket).
föreläsningen som slängdes in var riktigt dålig. jag lade ner pennan i protest när föreläsaren yttrade orden "jag är doktorand". de skiter i sina föreläsningars kvalitet. de vill forska. jag läste måndagens tidning (en dag för sent) istället. efter det tog jag upp pennan igen. föreläsningen handlade om missbruk så jag tecknade en heroinist. bilden blev bra. heroinisten blev ful. det ska inte vara snyggt att vara heroinist. han skulle inte ha rätt proportioner, det skulle inte vara korrekta perspektiv. bilden skulle uttrycka en känsla och den ligger nog inlindad i linjerat papper och uttrycker den känslan fortfarande. jag gillar att teckna.
(så martina.)
dagens spår: glasvegas - flowers and football tops
jag har stått och samlat kötid i stockholms stads bostadsförmedling i några år. jag tror att det är två eller tre år nu. jag gillar stockholm och har funderingar på att bosätta mig där i framtiden. förbehållsamhet. när jag mjölkat det sista ur umeå bär det av till något nytt antar jag. ska man fixa sig en lägenhet i stockholm ska man stå i kö ett tag.
idag satt jag och bläddrade i broschyren de skickat med räkningen. de har byggt nya hus, bl.a. kvarteret sexmännen i svedmyra. vill du bo där?
jag håller på att städa. vattentorkar mina hyllor. sorterar mina räkningar. vattnar glenn. dammsuger. jag gillar att ha det rent omkring mig.
idag satt jag på ub. jag sökte upp fem böcker om socioekonomiska faktorer och stress. jag satt och läste i några timmar. jag tar mig lätt vatten över huvud och får en iver att börja plugga för att sätta mig in i ämnet jag ska studera fort som tusan.
jag har inte ätit sedan frukost. jag brukar sällan äta lunch nu för tiden. min ekonomiska situation är väl inte den bästa kanske. den är inte på något sätt dålig jämfört med andra studenter, men jag är inte andra studenter.
till helgen ska jag, lars, vikard och alla vi kan hitta dra på villan. det är något som kallas "psykbrytet" där. det är en ganska död helg i övrigt. surrealistiskt nästan. på fredag ska jag gnugga i mig några mörka öl igen. gommen längtar. jag dricker nästan uteslutande mörk öl. ale, porter, stout, ipa etc. lager är för mesar och tyskar.
en sak som irriterat mig i veckan är när föreläsarsatan slänger in en föreläsning med en dags förvarning. sånt förstör min planering och stressen ökar. jag avskyr stress och älskar planera in saker snyggt och prydligt. det ska vara ordning. ordning gör att jag slipper stress. istället för att dö av stress (som är ett reelt hot mot svenskars hälsa nu för tiden) röker jag (men inte så mycket).
föreläsningen som slängdes in var riktigt dålig. jag lade ner pennan i protest när föreläsaren yttrade orden "jag är doktorand". de skiter i sina föreläsningars kvalitet. de vill forska. jag läste måndagens tidning (en dag för sent) istället. efter det tog jag upp pennan igen. föreläsningen handlade om missbruk så jag tecknade en heroinist. bilden blev bra. heroinisten blev ful. det ska inte vara snyggt att vara heroinist. han skulle inte ha rätt proportioner, det skulle inte vara korrekta perspektiv. bilden skulle uttrycka en känsla och den ligger nog inlindad i linjerat papper och uttrycker den känslan fortfarande. jag gillar att teckna.
(så martina.)
dagens spår: glasvegas - flowers and football tops
helg # 45
10.
i fredags var jag och lars på ny våg. kicki, charles och vikard dök upp. invasionen och randy spelade.
invasionen var dåliga. det fanns inget drag i spelningen. varken i publiken eller på scen. ingen på scen försökte ens öka draget. hade det varit ordentligt hade någon av dem hoppat ut i publiken och hjälpt till eller i alla fall försöka göra scenshowen mer attraktiv. inget hände. jag blev fruktansvärt uttråkad och besviken. det fanns potential på scen, men ingen tog vara på det. det var som att kolla på ett h&m-skyltfönster. ointressant efter fem minuter.
randy rockade hårdare. rockig punk antar jag. dans som till the sonics. det var en rolig spelning. jag lekte moshvakt under andra halvan efter att dragit runt framför scen första halvan. det var skönt att sprattla av sig. det var natt och dag om man jämför med invasionen. lyxén rockade hårdare på ranys spelning än på sin egen. det var en fin spelning.
på lördagen var det drinkfest. att fortsätta drinkfesten hela kvällen hade jag nog inte mått så bra av. jag och vikard drog till nh där vi träffade lars. det dök upp en massa ex till höger och vänster. jag drack en london pride och knallade hem. vikard och lars försvann in i sin dimma. erikas drinkfest var bra. trevligt folk och trevlig dricka. har vodka och kahlúa där borta som jag borde knalla och hämta någon dag. får se när det blir av. i efterhand skulle det nog varit roligare om jag gått till ubc, men tiden satte käppar i hjulen. jag måste da ut på indieklubbar snart. pop terror med manne har det sagts. vi får se om han minns.
på söndagen spelades det rollspel med vikard, yazdan, sandra och robert. en trevlig, långsam dag. fruktansvärt ohälsosam tyvärr, men man kan inte få allt va. det var ett bra äventyr, men jag ska plugga på reglerna hårdare som gör slagsmålen både svårare och mer dynamiska.