onsdag.
jag är trött på att vara arg så jag är det inte längre. det är utagerat. jag fick rannsaka mig själv, finna anledningarna och köra dem genom förnuftsprocessen. förnuft skapar aldrig ilska, förnuft skapar bara i värsta fall likgiltighet, deprission, hopplöshet och meningslöshet. jag är lite likgiltig just nu.
det finns inget som engagerar mig, inget får energin att flöda på riktigt. platon på norska är inte så jävla häftigt som det kanske verkar. endast genom begär, engagemang, vilja kommer man bort från likgiltigheten. viljan finns, engagemanget och begären saknas. jag måste hitta det. då blir vardagen meningsfull igen, då hittar jag njutning i situationer igen. det tar nog några dagar.
i dag var en tråkig dag. jag tog det lugnt och läste om hettitiska och platon. lyssnade på refused utan att bli glad. de är bra bakgrundsmusik, men det stannar där, tyvärr. jag måste försöka ta och se "refused are fucking dead". jag har handlat mat, nu har jag massor med mjölk, bröd, jordnötssmör. nu kan jag leva ett tag till. jag lyssnade på the detroit cobras ett par gånger. de är pepp, soul är pepp. de spelar soul-garage-rock, trevlig musik.
dagens spår: the detroit cobras - i wanna holler (but the town's too small)
vad fan cecilia!
nattens dröm var spännande. drömmen utspelade sig någon spektakeldag och jag rumlade runt på några fester nere i skåne (smygehamn). jag minns tydligt tre karaktärer i drömmen, det var jag, det var en flicka som heter cecilia och en flicka som heter teresa. det kanske var en snubbe med också, om det inte var det rökte någon av de två brudarna på... hur som helst, det var en servitör som serverade jointen.
det verkliga händelseförloppet i drömmen minns jag inte. jag tror att jag hängde med cecilia på någon fest och att teresa låg och sov. det var kanske något jobbigt med london, att hon var trött efter ett besök där eller något. efter halva drömmen struntade jag i cecilia, precis som jag gör i det vi kallar verkligheten, och somnade brevid teresa. det var väldigt trevligt att se henne igen, jag kan ju inte det i det vi kallar verkligheten.
jag har problem med att skilja drömmar från verkligheten, jag minns vissa drömmar så pass bra att jag ibland inte kan veta om ett minne jag har verkligen hänt eller inte. jag ställer frågan: är drömmar en del av verkligheten?
dagens spår: the stooges - search and destroy
ensam är stark... och ensam.
var tog dagen vägen? ena stunden sitter man på den första föreläsningen sen den 15/12-06 vill jag minnas, nästa stund är klockan mörkt. det går inte att undvika att säga att det inte känns som första dagen i skolan efter ett lov. tidiga morgonar, läxa etc. okej, jag stiger upp klockan 0900 på morgonen. jag är bortskämd jämfört med medeljohansson, får det bli nu.
kurslitteraturen är på norska. där har vi ett exempel på en bra idé! jag har testat boken lite, den är seg.
det är en gammal bok om gamla ting. thales, herakleitos, platon, aristoteles, demokritos. trevliga herrar. de är herrar för att kvinnor inte har lika bra förnuftskapacitet som män. ett av världshistoriens mest högkulturella riken och de använder sig av slavar och kvinnor ses som avelsdjur. platon var för slaveri, antagligen av praktiska skäl. visst människor bör behandlas lika, men inte om jag får det sämre. jag tycker att man kan se sådana tendenser i dag. ja, vi måste minska konsumtionen, bara jag inte får det sämre.
gör kina till ett u-land och ta bort hälften av befolkningen också så är du bussig!
dagen fortsatte med att jag åt lunch med maria och myles. falafel. maria drog sin livshistoria i repris. jo myles, om du läser det här, jag ser inte på sådan där gymnastik. enda anledning till att jag visste vad maria snackade om är för att jag hört den historien förr. om hur hon fick pinnen på käften, tävlade med brutet revben. hälften viking.
dagen genomsyrades av samtal för och mot kollektivt boende. hur störigt det är när någon inte diskar efter sig och hur man antingen diskar så att det blir rent eller ger igen med att lämna lika mycket disk. det ena sättet är konstruktivt, det andra destruktivt. vem vill bo i en svinstia?
jag är helt klart för kollektiv! utan tvekan. delad matkassa är dock en dum idé, städvecka är en dum idé. alla hjälps åt med städningen och den görs på en dag. här i emiratet är torsdagar städdagen. då bör man vara hemma, om man missar pojkarna ett tag är det stor chans att man träffar dem då, vilket är trevligt. ensamheten man kan drabbas av i ett singelhushåll är nog mer än vad jag kan klara av. jag hade saknat människor och jag hade spelat iggy pops "long distance" alldeles för ofta.
"i'm fifty and i'm tricky and i'm sick of being alone, you're twenty five and pretty but you're old enough to know that actions form a pattern and the heart's the last to know. and i'm waitin' for another friend, callin' long distance again"
det här är samma snubbe som skrev spottloskan "search and destroy", 100% pepp.
och så till dagens ljuspunkt (förutom all kontakt, uppskattning, hjälp, stöd etc. jag fått från mina vänner). det damp ner ett brev från amerika med tröjan jag beställde. white drugs, ett av världens bästa skivbolag.
the bronx, the drips och social club. http://www.whitedrugs.com/
dagens spår: the bronx - white tar
i have a dream. no, more like "i had a dream".
jag drömde en konstig dröm i natt. har någon någon gång försökt att åka bil i norrland? i drömmen skulle i alla fall jag och mina föräldrar åka genom norrland till umeå. i drömmen passerade vi fiktionella ställen som blåa berg. de var spetsiga och klädda med mosaik.
väldigt oframkomligt.
vi kom inte fram till umeå, men stannade i de där bergen för att kolla på något. min mamma köpte en kvällstidning. sen hoppade drömmen till en konstig fådagarsfestival där jag såg ett band som hette "le equipe" (typ). jag tror inte att det bandet existerar i verkligheten, men jag har svårt för att bedömma det.
the blood brothers var också på den festivalen, det var synd att jag inte hann drömma om deras spelning.
den tredje delen av drömmen utspelade sig på landet. tänk amerikansk söder, där tågspåren inte leder någonstans. jag träffade en bonde och hans bror (som jag vill minnas att jag drömt om tidigare). de har det fortfarande knapert. vi klagade över sänkta socialbidrag och hur turismen minskat.
ett roligt inslag var en pub där jag drack öl ur de största glasen jag någonsin sett. det förvånar mig att jag orkade lyfta dem. pubägarens dotter serverade oss, hon hade druckit för mycket öl i sina dagar om jag säger så. (hon var tjock!)
en rolig parentes var hur den amerikanska södern vävdes ihop med norrland. bonden lämnade pubben för att åka hem till typ älvsbyn. alla kan räkna ut att det ser inte ut som någon amerikansk söder i älvsbyn.
det dök också upp någon linda isacsson-figur. hon lärde mig att man ska plocka upp en skorpion i svansen och om man låter den ligga på rygg tillräckligt länge kommer den att använda sina klor för att raka av det översta lagret hud/skinn på tummen, något som klassas som delikatess på det här fiktiva stället jag besökte.
hjärnan är hejdundrande häftig.
dagens spår: the magnetic fields - i don't believe you
nej, nu blir jag sur!
2007-01-28
jag tror att jag irriterade tesa i dag. blä för det. jag överrumplades av tankar, krav, att-göra-listor, mobiltelefoner. det blev för mycket och det svämmade över. winona och beck är väl ganska lika, om hon inte menar utseendemässigt så kanske till stilen, men det vet jag väldigt lite om. jag kan inte beck så bra. hon sade att hon var på väg att bli irriterad, ofta betyder väl det att man faktiskt är irriterad. tyvärr.
jag bör snarast ta kontakt med tandläkare angående mina framtänder.
jag bör snarast söka upp m. tooleys artikel som heter "abortion and infanticide"
jag bör snarast leta upp kurslitteraturen för nästa moment.
jag bör snarast posta ett brev till connex för att finansiera en vårjacka (möjlig fred perry).
jag bör snarast.... nu minns jag inte ens vad jag bör göra.
en bra sak är att jag skrivit en inledning till mitt filosofiska arbete. juste så!
och så till det stora misstaget... av svt! (nu ändrar jag tempo i berättandet).
var fan är magnus! det är skandal! uppgjort! en skam för hela svenska folket!
final i ”på spåret”, johan wester och damen på båten mot caroline af ugglas och den läspande snubben. helt i sin ordning kan tyckas, men icke!
förra veckan sändes den andra av två semifinaler, natalia kazmierska och thomas petersson mot kajsa ingemarsson och magnus härenstam. magnus lag vann matchen, men var var magnus i finalen? där såg vi inte röken av magnus. i stället fick vi se den obekväma caroline af ugglas, som ändå kan ses i alla sveriges tv-program. dök upp i ”så ska det låta” och ”sing-a-long”. jag tar mycket hellre en herr magnus härenstam, trots att det inte är samma fart på honom nu som för trettio år sedan.
är det sånt här bluff och båg vi vill ska visas i flaggskeppet av svenska tv-kanaler? det är en skam för hela svenska folket. sånt här ska inte tolereras.
en annan sak. i dag i ”sportspegeln” nämnde mats nyström att ett inslag om badminton skulle visas. var var badmintonen!? här sitter man ner och väntar med spänning på ett inslag om en något mer udda sport än vad som vanligtvis visas i svensk tv. men det fick vi inte se röken av. (det kanske var dambadminton och då stod väl kameramännen och drägglade i stället).
dagens spår: richard hell & the voidoids - down at the rock n' roll club
moe, munken och mando diao.
slapp dag, tanken var att bara dra till holmsund och träffa yazze och sazze igen. jag glömde "girl interrupted" (skit också). det var ganska trevligt, även om tiden gick ganska snabbt. för att komma hem tog jag bussen 22.45 från holmsund. utanför min bostad hittade jag micke som var på väg till joels avskedsfest.
jag har två intryck av lördagen.
dels när festen började dö ut hittade joel på att vi skulle basta. norrländskt, inte sant? det måste man vara med på. vi talade om den objektiva meningslösheten i världen. mitt, ditt, någons liv spelar ingen som helst roll, som i "fight club": "on a long enough time line, the survival rate for everyone will drop to zero".
väldigt negativ syn på tillvaron. hur bör man förhålla sig till vardagen om man känner att den enbart är meningslös?
jag försöker finna njutning i stunden. den subjektiva njutningen som inte har något objektivt värde överhuvudtaget, den behöver inget objektivt värde eftersom att jag inte har något objektivt värde. jag är endast subjektivt värdefull, främst för mig och personerna i min omgivning. jag hoppas att de får någon njutning av min existens. det slog mig att jag borde värdera personer i min omgivning högre och njuta av deras sällskap. ni som läser detta: säg till om jag inte sköter mig.
en liten saga jag fick höra.
det var en gång (för att så måste man börja) en asiatisk munk som var ute i en skog. i den skogen levde tigrar som hade för vana att döda och äta människor. munken blev så klart jagad av tigrarna och i stundens hetta märkte han inte att han sprang ut för ett stup. han föll men fick till slut tag på en växtrot. där hängde munken och dinglade medan tigrar vandrade omkring ovanför honom. andra tigrar hade lockats av doften och cirkulerade nedanför stupet. munken förstod att det inte fanns någon möjlighet att varken klättra upp eller ner. snart började han höra hur växtroten började knaka och munken insåg då att det var kört. då såg munken att det växte smultron i en skreva i berget. han tog och åt ett smultron och tänkte att det var ett väldigt gott smultron.
så slutar sagan. vi har alla något att lära av munken.
det var en spelning på operan. mando diao, khoma, karavan etc. fyra låtar in i spelningen säckade golvet ihop och publik föll handlöst ca. två meter. kattis var på den spelningen, johnny skulle till operan. min syster ringde och frågade om jag var där. det var jag inte. jag ringde kattis och fick höra av henne att johnny inte kommit än. det var en fruktansvärd tur att jag inte fick tag i biljett, hur skulle det gått med dansen om jag brutit benet? jag hade brutit ett löfte då.
lördag var en dag som väckte tankar i mig, jag gillar sådana dagar.
dagens spår: tv on the radio - a method
en nu kula.
jag visste inte att jag hade en blogg. jag funderade på vem bronx.blogg.se är. det var jag, föga överaskande.
i dag är det söndag. i går var det lördag. i förrgår var det fredag. en spännande helg.
eftersom det här är första inlägget kommer mitt liv, som ni ser det, ha börjat i fredags.
2007-01-26
det stående intrycket av fredagen stod min vän erika för. jag lovade henne, den 16/12-06, att jag skulle lära mig dansa och i fredags var det dags. jag tog mig ett glas vin och en cigarette och började peppa upp mig med navid modiri & gudarnas "hopp skak". den peppar som få andra låtar gör. jag pratade med teresa om konståkning vill jag minnas.
hur som helst bar det iväg mot umeås mer centrala delar för en introduktion till lindyhop. en dans som bäst dansas till 40-talsmusik.
jag var som bambi i början, jag var usel. riktigt kass, men erika uppmuntrade mig och gjorde mig bekväm. det behövdes för när man försöker lära sig danssteg med en tant som är tre gånger så stor som en själv behövs uppmuntran. en hel del uppmuntran. efter introduktionen finfilade jag och erika på stegen. jag är ganska nöjd med mina framsteg. nu har jag dessutom lovat teresa att lära henne dansa, så nu måste jag fortsätta. det lär inte vara något problem om det är så roligt att dansa, om inte tjockisar är med. hur fan ska jag kunna dansa med ett klot?
fredag kväll spenderades med att först och främst se mr. t göra en av sina bättre roller någonsin. jag såg rocky 3. vem kom på att det är häftigt att zooma in på sylvester stallones lår och visa dem i slow motion. det bästa var när rocky och apollo (carl weathers) hoppade ut i havet och skvätte vatten på varandra, som två tonårsflickor i någon mjukporrulle. 80-talet är bara för jävla bra. magtröjorna är bäst! designern som tänkte att de kommer vara framtidens plagg är ungefär lika klyftig som skivbolagschefen som struntade i beatles. det sägs att han hängde sig... det kanske designern också gjorde. det är kanske därför man inte ser så många män i magtröja längre.
inspirerad av filmundret framför mig satte jag på "eye of the tiger" och tränade till brösten inte orkade mer.
dagens spår: frank zappa - dancin' fool