godmorgon johnny och bob

29/1-08.

nu förstår jag äntligen vad teresa menar när hon skriver att hon är pigg. satan vad pigg jag är idag och klockan är precis efter sju. jag gick upp klockan sex. det är en helt fantastisk dag så här långt.

dagens spår: the libertines - the boy looked at johnny

mallorca, motorsågar och snö

24. januari. min mjölk går ut idag.

jag drömde att jag var på familjesemester på mallorca. en sådan där charterresa som varar i sju dagar. jag får dåligt samvete för efter två dagar på en sådan semester är jag uttråkad. det är bara en jävla massa ungar och vattenland och skit. inget som jag tycker är roligt. det var som när jag var yngre och räknade ner dagarna innan jag kunde åka hem. i efterhand är semestrar inte så fruktansvärda, det är ganska shyst med italienskt bröd, mozarella och melon till lunch. lätt och gott.

jag fortsatte med en scen från en skräckfilm. en man förhördes av tre brudar om huruvida han hade en nyckel eller något annat viktigt ting för att kunna öppna en väska. han nekade och var fruktansvärt rädd. de drog in honom i ett badrum med vitt och grönt kakel på väggarna. de knuffade ner honom i badkaret så att fötterna hängde utanför. de drog upp byxorna och exponerade hans vita strumpor. de sade att om han inte tog fram nyckeln (kallar vi det) kommer de att ta av strumporna. när mannen påstod att han inte visste något började ett brummande ljud låta och jag såg inget annat än det vita och gröna kaklet på väggarna och taket. efter en stund av skrik täcktes väggarna av en stor blodfläck. jag tittade på toaletten och dit slängdes två blodiga fötter. just efter slängdes ett paket inälvor och strax senare en del av en hjärna. efter att de tre brudarna massakerat mannen slängde de vad som var kvar av mannen mot toaletten. han saknade sin hjässa, fötterna och alla inälvor som sitter lägre än revbenen. en berättarröst började tala om att mannen vann över sin rädsla för det större goda. man såg mannen stoppa något i munnen och svälja innan han till slut slapp sitt lidande och dog. man såg hur tinget han svalde föll genom det som tidigare var hans mage och ner i toalettstolen. ungefär här tyckte jag att det vore lämpligt att vakna.

det blåser som fan utanför. blåst. snö. nollgradigt. fy fan.

dagens spår: björk - there's more to life than this

dåliga gatan, chips och posttentaångest

21 januar. jawohl.

min kropp förändras. jag märker det snabbt. jag har inte käkat chips, godis eller läsk på en vecka och magen börjar hamna innanför revbenen. rätt? att inte käka onyttigt gör en smal. att inte käka ohyggliga mängder onyttigt gör en smal. att käka ohyggliga mängder är otänkbart för en fattig student med 8 papp på kontot och två böcker på väg. dags att leva lite snålare kanske? nåja, det fixar sig nog. imorgon tänkte jag köpa chips och titta på handboll med vikard, men morsan tipsade om torkade frukter. jag har fan nästan klämt en chipspåse i veckan de senaste veckorna och det är stålar som kunnat läggas på annat. bulgur, juice, rizotto, chili, paprika, vitvinsvinäger, vitlök, öl för den delen.

jag hade inte tittat på mitt konto på väldigt länge. jag förtränger problem. nu när jag betalade räkningarna fick jag ändå titta efter. jag är inte helt nöjd. det har blivit lite mycket slöseri den senaste tiden. jag får dra tillbaka på utsvängningarna. jag får vänta med att köpa plattor till februari eller mars istället. scheit. jag som hade en lista. jag skjuter kläder till sommaren eller senare i vår. ett par nya skor kanske, tröjor dyker upp titt som tätt, men det hade varit roligt med några nya linnen och något från någon obskyr affär när jag och vikard gör amsterdam, paris, london osv. i sommar.

tentan jag hade i onsdags kändes helt förjävligt. det är inte så mycket att göra åt. skrapar jag ihop tillräckligt mycket poäng så är det bara positivt. något annat är förväntat. jag borde fråga kristina hur det gick. vi pluggade tillsammans rätt mycket. i sådana fall är det omtenta den förste mars. tentan följdes av posttentaångest, den där ångesten som infinner sig när man inte minns vad man gjorde på sin fritid innan man pluggade hela tiden. den sitter kvar. jag trivs med att sitta vid datorn och skriva på hur jag ska utvecklas som person och socionom. förhoppningsvis kommer jag att orka läsa kurslitteratur också. man hinner överaskande mycket på dagarna om man inte har föreläsning. idag har jag tvättat, städat, handlat öl, fikat med yazdan och vikard länge.

dåliga gatan i lördags var bra som alltid, men inte lika himmelskt religiöst som förra gången. "intervention" på dåliga gatan den 15/12-07 var helt fantastiskt. i lördags kommer jag ihåg "foundations" med kate nash, "konichiwa bitches" (robyn) i en mixad version av trentmöller och "london calling" med the clash. då gungade det varmt trots att jag var sliten efter fredagen. det var första gången jag stått i kö till dåliga gatan.

nu ska jag käka gryta.

dagens spår: the bronx - heartattack american (the bronx revival)

chips, kristina och lönndörrar

15. dagen före tentan.

inatt drömde jag att jag var vid ett hus som var byggt på en plats med höjdskillnader i marken, men med samma t-korsning som min mor och far har framför huset i skåne. kristina figurerade som en del av drömmen och min oförmåga gjorde sig påmind. ärligt talat förbättrades min handlingsförmåga i drömmen. jag sade något smart till henne och hon spillde chips. i slutet av drömmen kunde jag inte hitta henne och någon sade att hon åkt sin väg.
då kom vikard gående på vägen utanför med två chipspåsar i händerna.
i drömmen fanns det en lönndörr i en garderob som ledde till en trappa som tog en till en dold tredje våning med ett fantastiskt kök. köket var stort och ljust med matlagningsingredienser i stora burkar. tänk er en glasburk med typ tio liter chips. det mest anmärkningsvärda är nog att det inte är första gången jag drömmer om det köket.

dagens spår: babyshambles - baddie's boogie

beatles, frodo och julklappar

2 januari 2008. helvete. nu måste man vänja sig igen.

back in the U.M.
back in the U.M.
back in the U.M.E.Å.

jag lämnade skåne i eftermiddags. det är alltid vemod att lämna ställen. det är alltid ett vemod... även om jag bara var där i två veckor. jag fäster mig fort. anpassas snabbt, men jag är ändå rädd för att flytta alldeles för långt. jag hade lämnat för mycket jag gillar bakom mig. jag kanske trivs någon annanstans, men jag har hittat människor jag trivs med här också och jag vet inte om det är värt att lämna dem. gör jag någon besviken? egentligen räcker det med att jag tror det.

resan gick smärtfritt som vanligt. jag planerar kopiöst mycket. jag läste nader ahmadi och fick bättre samvete. det finns inget vettigt jag gör hemma som jag inte kan göra på en flygplats. flygplan. huvudvärken kom aldrig, det är skönt. imorgon börjar vardagen som jag hoppas kommer att gå smärtfritt. jag fick tentaångest några veckor för tidigt efter en lagom läskig mardröm. dags att skaffa koll på plugget igen. jag är inte så bra på det. jag är jävligt nöjd med mina presenter dock. de kommer bringa mig mycket glädje uppe i umeå.
jag har aldrig nämnt vad jag fick. det riktigt fina:

babyshambles - shotters nation (faster)
kate nash - made of bricks (faster)
the clash - the clash (faster)
nagel- & hand-vård (syster)
kaffekokare (farmor/farfar)
askkopp (bror)
88öresrevyn & glaset i örat (mor/far)

finfina prylar för umeå. jag är hungrig. jag spelar vemodsballader och gråter när frodo tar avsked. det är inte humant att skiljas från sina vänner med två minuters förberedelse. ibland är jag känslig... också. förra året var jag tvungen att prata med joel när jag kom upp till vårterminen. jag orkade inte vara själv. jag vill egentligen inte skriva ensam. det är för hotfullt. jag har haft två låtar i huvudet de senaste dagarna.

dagens spår:
the doors - light my fire
babyshambles - lost art of murder